Skolstart, kursstart och prestation

Hej!

Skolan har startat denna vecka och jag har påbörjat 3 av mina totalt 4 kurser för denna termin. Den 4e kursen börjar först på torsdag. Det känns bra hittills, men allt eftersom tiden går så börjar jag insé att mina 3 år här kan komma att bli kämpiga till och från. Uppgifterna och lektionerna är som jag är van vid sedan tidigare, men allt ges på väldigt australiensk och akademisk engelska - vilket gör att det ibland är svårt att hänga med i svängarna. Detta är dock något som kommer bli lättare med tiden, med just nu är min hjärna som en urvriden disktrasa efter all koncentration. Mycket ska lämnas in skriftligt, och trots att jag är duktig på att skriva så är min engelska skrift inte i närheten så bra som min svenska. Målet är såklart att de ska bli lika bra, men tills dess kan jag börja förbereda mig på en och annan attack av prestationsångest... Ja... Det kommer gå bra, inget är omöjligt och what doesn't kill u makes u stronger och allt det där...

Åh just de ja, köpte kurslitteratur idag också. 3500 kr.

Jag saknar Stockholms universitet....

Tilda

Så här bor jag

Här är några bilder på den lilla lägenheten som jag delar med Michael och Philipp i Varsity Apartments studentboende. Vi bor med poolen utanför dörren och med gymmet 20 meter bort. Det tar ca 5 min att gå till campus och bussar som förbinder området med de mindre städerna runt omkring.

Söndag och strandhäng

Idag är det söndag och vi är lediga. Solen skiner och inte ett moln syns på himlen. Vi har valt att spendera hela dagen på stranden och allt som hör där till. Bikini, islatte, lunch, snygga Aussie-killar som surfar, stekande vit sand och dundrande enorma vågor. Ja, ni fattar, life is good ;) Ganska bra tillvaro för att vara mitt i vintern, eller hur?

Stranden som vi är vid ligger i en liten stad som heter Maloolooba. Stranden är flera km lång och längs kustkanten går ett långt stråk kantad med butiker, caféer och restauranger. Just nu är vi ett stort gäng tjejer från skolan som ligger och steker i en stor klunga, solar och snackar skit. Love it :)

Imorgon börjar skolan och jag ser fram emot att få sätta igång med pluggandet och det jag kom hit för.

Frid! 

/ tilda

Strandblogg

Första inlägget

Hej alla!

Nu har jag äntligen ordnat med internet så att jag kan börja blogga och dela med mig av mina upplevelser här i Australien. Detta blir alltså det första brevet från andra sidan jorden. Jag har varit här i lite drygt en vecka nu och hittills har allt funkat bra. Ingen hemlängtan hittills, men den kommer väll J Resan hit gick överraskande bra och tog ca 2 dygn. Jag spenderade mestadels av tiden i flygstolen med mellanlandningar i London och Singapore för slutdestination Brisbane. Skolan och stället där jag bor ligger i en idyllisk förort som heter Sippy Downs och hör till Sunshine Coast, som är ett område bestående av ett gäng mindre städer och bostadsområden. Skolan heter University of the Sunshine Coast, och jag ska vara här i 3 år för att plugga en kandidat i Design and Communication.

Jag bor i en liten lägenhetsby för studenter som ligger ca 5 min från skolan. Det är små radhus, i typisk Australiensk stil, med 4 lägenheter i varje hus och 4 rum i varje lägenhet. I min lägenhet är vi 3 stycken hittills. Det är jag, en australiensk kille som heter Michael och en tysk kille som heter Philipp. Vi har varsitt rum med egna badrum/toalett och delar på ett gemensamt rum med kombinerat kök/vardagsrum, ett rum står alltså tomt hittills och vi vet inte om någon mer kommer flytta in än. Lägenhetsbyn har ca 130 lägenheter så vi är rätt många som bor och lever ihop. Min lägenhet ligger strax bredvid en av de 2 poolerna och ca 10 meter från det gemensamma gymmet, så ja, jag är rätt nöjd J

Dock var lägenheten i riktigt dåligt skick när jag kom hit. Odören som träffade en när man klev in genom dörren den första dagen var allt annat är rosor och rabarberpaj. Det luktade som om något dött i köket och i alla skåp fanns kvarglömd mat från tidigare studenter. Jag fick nog efter första dygnet och bestämde mig för att städa. På diskbänken stod en fiskskål med 5 cm mögligt, grönt vatten, vilken troligen var en av de största bidragande faktorerna till lukten. När jag greppar skålen för att hälla ut innehållet börjar vattnet röra på sig och en smutsig, röd liten fisk blir synlig. Fisken levde fortfarande, och enligt Michael, min roomate, så var den kvarlämnad efter en av de tidigare studenterna som bott där. Jag tolererar inte respektlös hantering av djur, och tyckte synd om den lilla fisken som blivit behandlad som skräp och kvarglömd i sin ensamhet. Jag gjorde rent skålen, hällde i nytt vatten, köpte lite fiskmat och gav honom namnet Konrad. Han blev Konrad Widin, the Swedish fish, min första vän i det nya landet.

Så hittills har dagarna flutit på bra. De första dagarna var lite sega och tråkiga eftersom lägenhetsbyn, som heter Varsity förresten, var glest med invånare då många studenter väljer att komma hit senare. Nu har det börjat fyllas upp och denna vecka har vi haft orientation week, som är ungefär som nollningsveckorna hemma i Sverige, fast utan alla elakheter. Veckan går ut på att introducera skolan för alla nya studenter och få oss att lära känna varandra bättre. Det har varit mycket information och massa nya saker att lära sig och många nya ansikten. Mitt emot min lägenhetsby ligget en annan by med studentlägenheter som heter Uni Central. Samtidigt som skolan anordnar massa aktiviteter på campus så har de båda byarna olika aktiviteter för sina boende också. Det är allt från grillkvällar till temafester och tävlingar. Så ja, det har varit en del festande. Dock har jag tagit det väldigt lugnt och bara varit med 2 kvällar av 7, medans mina grannar, ett gäng hormonstinna australienska 17-åringar, har hållit igång alla dagar, hela veckan…. Puh, att de orkar…

Apropå 17-åringar så är det en av de största faktorerna som jag lagt märke till hittills skiljer sig från Sverige. I Australien så går man ur high school när man är 17 år och går direkt till universitetet. Detta gör medelåldern för universitetsstudier här är väldigt mycket lägre än hemma. De flesta australiensare som jag träffat är oftast yngre än mig, med ca 5-6 år, de som är i min ålder är oftast inne på sina sista terminer eller pluggar på högre nivå som doktorander. Samma sak gäller för de amerikaner som man träffar, de är också yngre, medan andra européer är äldre eller i min ålder. Spännande att det kan vara så olika i olika världsdelar och det ska bli intressant att se vilken nivå studierna ligger på. Men det oroar min inte särskilt mycket, då jag tror att det kommer vara tillräckligt svårt bara för att det är på engelska och för att universitetsstudier alltid blir vad man själv väljer att göra dem till.

Andra saker som skiljer sig från Sverige, och som man lägger märke till ganska omgående är:

Kranvattnet – Allt vatten är FULLPROPPAT med klor och smakar badhus deluxe. Hur äckligt som helst! Kranvattnet är ofarligt att dricka men jag har köpt en vattenflaska som filtrerar vattnet så att klorsmaken försvinner. Bästa köpet hittills. Dock kan man inte göra så mycket åt vattnet i duschen, utan man fåt glatt acceptera att man kommer lukta klor istället för tvål de närmaste 3 åren. Dessutom tar det en stund för kroppen att vänja sig vid detta så den senaste veckan har bestått av tidvis illamående och magknip.

Vänstertrafiken – Ja, de har vänstertrafik. Det är irriterande, förvirrande och folk kör som idioter. Regler som att lämna företräde, väja för gående eller samspela i trafiken finns inte. Detta är tydligen väldigt skandinavisk vad jag förstått, och jag blir utskrattad varje gång vi åker buss och jag ställer mig på fel sida vägen samt blir åksjuk av att busschauffören sitter på fel sida och bussen åker åt fel håll i rondellerna.

Husen – Jag nämnde tidigare att husen är i australiensk stil. Med detta menar jag att alla hus är målade i väldigt sandfärgade och jordnära färger, endast har 1 våning (förutom lägenhetshusen) och saknar allt vad isolering heter. Man hör allt som pågår utanför då väggarna släppen in ljud som om de vore av papp. Förutom ljud släpper de även in fukt och kyla, så nätterna spenderas med pyjamas och dubbla täcken. Kylan har jag inget emot för den kan jag hantera, det är fukten som är värst. Allt man äger är konstant lite fuktigt. Jag klagar nu, men jag tror att man tycket att detta är en väldig bekvämlighet när sommaren kommer. Husen är byggda för extrem värme. Just nu är det vinter här och dagarna ligger på ca 22-25 grader och nätterna ligger på runt 13 grader.

Källsortering – Källsortering existerar inte. Man slänger allt i samma kärl och ord som att panta och kompostera har de flesta australiensare aldrig hört.

Synen på fest/alkohol – I Sverige blir vi ständigt påminda om risken med alkohol och droger och även fast vi festar och dricker mycket så anses det ändå vara lite skamligt. Svårt att förklara, men ni vet vad jag menar. Här anses det vara varje människas rätt att supa sig full då detta är en av de största njutningarna i livet enligt australiensarna. Varje problem löses med lite alkohol och man tar det som en självklarhet att alla festar och vill festa. Australiensarna tar detta på största allvar och lever varje dag som om den vore den sista. Detta är en tradition som jag inte kommer att ta efter. Det kommer inte min kropp att klara av.

Jag skulle kunna skriva 100 saker till men jag tänker spara dessa till senare, annars så blir detta extremt långa inlägg ännu längre. Maten förresten, är som hemma i Sverige både prismässigt och standardmässigt. Dock har den en aning mer amerikaniserad stil och mycket av det som erbjuds är fullproppat med socker. Jag har hittills kunnat köpa samma saker som jag lever av hemma i Sverige, men läser noga på förpackningarna då nästan allt innehåller mängder av socker och smaktillsatser. Havregrynsgröt är en bra grund och utgör basen i alla mina dagar. Jag har provat australiensarnas favorit Vegimate. Det är en tjock, mörkbrun sörja med samma konsistens som honung. Vegimate görs av restprodukter från Öl och smakar ungefär som riktigt salt japansk soya. Jag har det på vitt bröd och äter det till frukost. Jag rekommenderar det inte, det äckligaste jag har ätit i hela mitt liv.

Så, nu ska jag gå över till ett gäng amerikanska tjejer i den andra lägenhetsbyn och spela kort och äta mat. Jag ska uppdatera med fler foton och så senare och skriva så ofta jag kan. Har ni frågor eller så, lämna gärna en kommentar så svarar jag så fort som möjligt.

Puss å kram

Tilda