söndag 9 mars 2014

När jag blir pensionär

Jag såg precis ett klipp på DN's sida om olika människors planer inför pensionen. Ekonomisk och känslomässig trygghet och hus utomlands, gärna i Thailand vill de flesta ha, och jag ställde mig själv samma fråga, vad vill jag?

Jag tänker mig ett litet hus, mitt ute i skogen, med vedeldad kamin, mossiga takpannor och knarriga, kalla golv. Dit inga jehovas vittnen hittar. Jag bryr mig inte så mycket om pengar, och det är nog lika bra, eftersom mina studielån kommer att ruinera mig ändå. Jag vill ha en liten ateljé där jag kan måla, sy och skapa musik och jag ska inte bry mig ett skit om vad andra tycker om det. Jag vill ha en katt och 2 hundar och vi ska gå i skogen varje dag och filosofera. Jag ska plocka svamp och bär på hösten och om sommaren ska jag alltid ha färska vilda blommor på köksbordet. Jag vill va frisk och slippa värk, för det har jag hört ska va jobbigt om man har kalla golv och vedeldad kamin. Jag vill vara trygg med mig själv och tycka om den person jag har blivit och den jag har varit, och se tillbaka på det förflutna utan att säga: "det va bättre förr".
Jag vill att alla mina rynkor växer fram för att jag skrattat mycket och att det inte längre är så viktigt med hur man ser ut. 
Jag ska baka mycket, med riktigt socker och riktigt smör och jag ska alltid ha hembakt å bju på, för det är riktigt välmående. Jag ska äta mig mätt på vilken mat jag vill och bara bära bekväma kläder som man kan släppa ut magen i. Samtidigt önskar jag att jag får vara nära människor som jag tycker om och som jag kan dela allt det där fina med, människor som vet att jag alltid varit lite könstig men som tycker om mig ändå. Jag vill ha en kökssoffa där katten kan ligga när jag kokar kaffe och där ingen vettig människa någonsin blir nekad att sitta. Jag vill koka kaffe på vedspisen, sätta på mig extra sockar när det drar kallt, aldrig mer döma andra människor eller mig själv efter sociala och ytliga värden, inte stressa, sova när jag vill och aldrig mer känna oro inför vad som komma skall.

Det där med hus i Thailand, dä ä ja nog inte sö möe för...

söndag 2 mars 2014

Årets första blogginlägg

Hej och hå!

Hör va det ett tag sen någon skrev. Ojsan!
Jag har haft sommarlov, i nästan 3 månader. Liiite för länge om ni frågar mig, så jag är mer än nöjd med att få börja i skolan igen.

Skolan började idag och jag kom precis hem från terminens första lektion i grafisk design. Jag har en ny lärare som är toppen och jag ser fram emot de kommande projekten som bla. kommer kretsa kring företagsidentiteter och loggor.
Blev också varse om att våra Art Journals (våra "dagböcker" där vi dokumenterar allt vi gör i våra projekt och visar lärarna hur vi tänker och tar beslut) måste vara digitala och göras genom InDesign från och med nu. Problemet med detta är att min privata dator är för svag för att jobba i Adobes program med så jag måste göra allt mitt jobb på skolans datorer, vilken i sin tur innebär mindre studier hemifrån och många långa kvällar/nätter på skolan. H.A.L.E.L.U.J.A.
+ att man måste betala månadsvis medlemskap hos Adobe för att kunna använda InDesign, vilket inte passar fattiga studenter som vill kunna äta mat.
Iallafall, denna termin kommer ge både gott och ont, men jag tror att det i slutändan kommer att lösa sig för det bästa oavsett.

Sommarlovet har varit långt, torrt och varmt och i ärlighetens namn så finns det en gräns för hur mycket fint väder jag orkar med. Jag har fått en riktigt inblick i hur mycket jag verkligen uppskattar alla skiftningar som sker i det Svenska klimatet mellan årstider och tid på dygnen. Jag har varit här i 7 månader nu och upplevt mellan 5-10 st regnskurar, resten skolsken. Självklart är det helt fantastiskt med värme och sol, men man uppskattar det mer när det inte är där hela tiden.

Nej nu ska jag sluta gnälla, det finns alltid de som har det värre :)

Sommaren har bestått av mestadels lediga dagar men också en del jobb, vilket jag trivs mycket bra med. Jag jobbar som sagt i en restaurang i en botanisk trädgård, men att servera och göra kaffe samt desserter. Vi är ett bra team av 5 personer som både jobbar bra ihop och har kul på jobbet.
Jobbet har också varit bra för min engelska då man möter människor med många olika dialekter och nyanser i språket.

Jag har också köpt mig en liten bil, en röd liten Daewoo Lanos och jag är supernöjd. Den drar lite bensin och är lagom pigg. Lite knepigt att köra manuell med växelspaken på fel sida till en början, men man vande sig rätt snabbt efter lite träning :)

Jag firade jul och nyår med Michaels familj, och jag fick många fina julklappar. Innan jul så gick jag och Michael IKEAs julbord i Brisbane och jag köpte köpte hem pepparkakor, glögg och annan svensk mat som jag saknat. Som Kalles Kaviar tex ;)

För någon vecka sedan så kom Oscar ner med en kompis från Sverige och hälsade på i en vecka. De bodde på ett Backpackerhotell nära stranden och vi gjorde lite utflykter med min bil. Bla. till Australia Zoo, Tin Can Bay där man kan mata delfiner och till Rainbow Beach. Vi åt massa god mat och jag fick presentera Oscar för Michael och hans familj, vilket de uppskattade. Det är ju lite problematiskt för dem att skaffa sig en bild av mig och min bakgrund när min familj befinner sig på andra sidan jorden. Oscar gjorde ett bra intryck och bjöd på sig själv med att imponera på karaoke-baren.
De åkte vidare till Sydney efter en vecka hos mig och sedan vidare till Thailand där de befinner sig nu.

I skrivandets stund ligger jag i sängen med feber och halsont, första sen jag kom hit. Michael va sjuk här om dagen så det är inte särskilt svårt att lista ut vem som smittat mig. Som tur är så är första veckan på universitetet rätt lugn, så jag har inget att stressa med just nu.

Det är standard-uppdateringen för tillfället. Jag ska skriva ett lite mer "personligt" och mindre faktabaserat inlägg senare denna vecka men just nu så ska jag rulla in mig i ett täcke framför tvn med en kopp té och vända ut febern med Ipren. Ni kan väll skriva en kommentar om det är något speciellt som ni vill veta eller undrar över, så har jag lite inspiration inför nästa inlägg.


Tills dess, många kramar och pussar, jag saknar er alla jätte mycket!

Matilda